Nu kan man kanske se framemot att det kommer att bli allmän flaggdag på min namnsdag. I morse föddes ju vår nya tronarvinge av kronprinsessan Viktoria, och det har ju redan idag flaggats på många håll. Som väl alla känner till så har Torsten sin namnsdag idag, den 23 februari. Jag fick den stora äran att föra min fars namn, Torsten vidare, och jag bär namnet med mig med stor stolthet. Egentligen är ju andra-namnet av mindre betydelse, det hänger ju bara med, det är ju knappt att man minns sina barnbarns andra-namn. I fortsättningen får man kanske en extra påminnelse av "Totte"-dagen i allafall.

Vi hann inte mer än komma hem från våran resa till Egypten, förrän vi åter packade väskorna för att besöka våra barnbarn nere i Gullbranna, vi hade inte träffrat dom sedan i julas så längtan var stor att få krama om dom igen. Lite roligt var det naturligtvis att även få träffa deras föräldrar. Vi fick sällskap av storkusin Axel, som hade sportlov från sin skola.

Tyvärr var väl inte vädret det bästa, var inte utanför dörren på hela lördagen. Vi fick iallafall beträda skridskobanan, som Martin tillsammans med några andra spolat upp på boulebanan. Men på grund av den skiftande  temperaturen som varit senaste tiden, så var det inte den bästa kvaliteten på isen. Men barnen fick iallafall ta några skär på isen, efer bortskrapning av den lösa snön som lagt sig på isen. En tur i pulkabacken, med korvgrillning blev det innan mörkret trädde in.

Martin skrapar banan.

Axel, Rebecka och hustrun testade den kaggliga isen.

Medans Alex bara fick titta på.

Kul att klänga på räcket.

Efter en tur i pulkabacken, smakade det bra med en grillad korv.

Axel läser godnattsaga för kusin Rebecka.

Martin vallar sina skidor inför söndagens skidlopp i Åkulla, 42 km.

Här tittar barnen på Alex favorit, Bernie och Lollo.

Häromdagen återvände vi till den svenska vintern, efter att ha återbesökt El Gouna i Egypten. Samma ställe som vi besökte för knappt 2 månader sedan. Vi tyckte om platsen och atmosfären och framförallt klimatet. Denna gången stannade vi 2 veckor. I stort sett var vädret som svensk högsommar, 22-26 graderoch hyffsat varmt även på kvällen. Denna gången fick vi tillfälle att besöka Luxor, med många gamla sevärdheter. Återkommer med "reserepotage" från vistelsen i Egypten.

Det blev stora kontraster när vi kom hem, ena dagen 26 grader i "hängmattan" nästa dag promenad på våran sjö, på den 20 cm tjocka isen, med en bitande snålblåst. Nu packar vi åter väskorna för att besöka barnbarnen i Gullbranna. Skridskorna är framtagna, Martin har varit drivande att göra skridskois på den närliggande boulebanan, så det ska bli kul att få dra på sig "grillorna" igen.

Efter att det varit i stort sett varit höstväder sedan september månad, fick vi äntligen lite smak av vintern nu i slutet på januari, det kanske inte är så många som håller med mig om positiva inställning till vintern. Uppvuxen i en "riktig" vintermiljö i Norrland så saknar jag det stabila vinterklimatet här på västkusten.

Nu när det äntligen var minusgrader, solsken och marken täckt med ett tunt lager med nysnö, var det svårt att "hålla sig i skinnet". Tillsammans med hustrun och dottern, som hade en ledig dag, tog vi oss en rejäl promenad på nästan 2,5 timme runt om i det natursköna Alingsås.

Igår var Axel och jag på badhuset. Nu när jullovet är slut så var det lungt och fridfull atmosfär i hallen, inga barn som tjoade och gapade, så Axel bestämde sig för att försöka simma 200 meter utan att vila på vägen, och då kunna utöka sin simmärkessamling med årets simborgarmärke och det klarade han med glans. Grattis min dotterson! bra gjort, jag tror han är lite sugen på att gå med simklubben och börja träna på allvar.

Resultatet för december:

Martin:              13,5 tim                         Totalt: 170, 5 tim               Utslaget pervecka:  3 tim 16 min

Marianne:          13 tim                             - " -     167,5 tim                       - " -                 3 tim 13 min

Anders:              13 tim                            - " -      159 tim                         - " -                 3 tim 4 min

Ebbe:                 13 tim                            - " -      135 tim                         - " -                 2 tim 36 min

Eva:                   13 tim                             - " -     132,5 tim                      - " -                 2 tim 33 min

Johanna:           2,5 tim                           - " -      52 tim                          - " -                  1 tim 44 min

Alla har varit lika flitiga denna månad, Johanna har varit förkyld och därför hållt igen. Martin tog alltså hem titeln årets motionär, med ett genomsnittlig träningstid av 3 timmar och 16 minuter per vecka. Han har avverkar ett maratonlopp och två halvmaraton, slagit personligt rekord på halvmaran, duktigt. Laddar närmast för Vasaloppet.

Marianne drabbades ju av en lindrigare hjärtinfarkt i slutet på 2010 och har gjort kanske den största prestationen av alla med sin träning för att komma tillbaka igen. Själv drabbades jag, helt utan förvarning av bältros här på höstkanten och tappade då lite enegi ett tag. Är inte helt ok ännu.

Ebbe kom igång med sitt gymtränande för några år sedan, och har nu dragit med sig Eva på samma aktivitet. Dom är ett gäng som tränar ihop och sporrar varandra.  Eva som har haft problem med sitt knä till och ifrån ett par år nu, satsar på cyklandet, som är en bra aktivitet för att smörja upp knäleden.

Johanna kom igång på vårkanten med sitt träning och har nu fått smak på det här med tränandet, och tränar ibland med sina vänninor. Har anmält sig till bla Göteborgsvarvet till våren.

Dags att ta ny sats för det nya året 2012, med förhoppninga att Anna, Magnus och Matilda ska ansluta. Ska även försöka få med Mariannes bror Ulf och svägerska Bodil, som också tycker om att "röra på sig".

Idag har vi, Axel och jag varit på Badhuset för andra gången på jullovet. Idag var inte fullt så mycket folk där som det var förra besöket, någon av mellandagarna. För ett år sedan var vi där varje vecka när Axel skulle träna inför simskolan, när han väl började simskolan kunde han redan simma. Så på varje simlektion fick han göra övningar så han kunde ta sina simmärken.  Under dom veckorna tog han 9 simmärken, så jag blev nästan ruinerad av att betala alla hans märken, men det var det värt att få göra detta tillsammans med sitt barnbarn. Till traditionen hör till att vi ska fika med våra medhavda mackor, och då ska det absolut vara våran speciella "badhus macka", en dubbel hårdmacka med mjukost emellan.

Här laddar Axel för att hoppa från 3:an.

Lite otrevligt att få vatten i näsan.

Snygg landning.

Dags för nästa hopp.

Rutchkanan är också kul.

Nu smakar det bra med en "badhus macka".

På annandagen var vi bjuden på middag hem till Anna och hennes familj. Dom har brytit traditionen med att äta lutfisk på julen, istället serverades helstekt kalkon. Dom hade lyckats väl med att ungssteka den 5 kilo tunga fågeln. Till detta serverades hasselbackspotatis och en underbart god sås.

Efter en stunds vila och fika var det dags för nästa aktivitet, julpakets-spelet, där alla lägger sina 3 införskaffade paket per man i en enda hög på bordet. Sen slår man med tärning, alla som får en sexa får ta ett paket från högen. När paketen är slut börjar nästa etapp av spelet. Under 10 minuters tärningspel får den som slagit en sexa, sno ett paket från någon av dom andra deltagarna. Det slutar med att några har flera och några har färre paket. Nu öppnar alla sina paket i tur och ordning. Därefter börjar stora byteshandeln, så när spelet är slut ska dom flesta ändå vara nöjda med sitt byte.

Vi fick ett nytt familjespel av tomten, Bezzerwizzer, ett spel som gick ut på att man skulle vara lite allmänbildad, lite musikalisk och lite bra "kom ihåg", ett riktigt roligt spel. Spelet tog ungefär 1 timme. Segrade gjorde lag Matilda-Anna.

En rejäl fågel, ca 5 kg. Gott var det.

Uppladdning inför paket-spelet. Matilda är visst lite trött-

Alla är glada efter första omgången, utom Anna som inte lyckades få ett enda paket.

Det nya spelet, Bezzerwizzer invigs.