Vi var bjuden hem till Mariannes bror Ulf och hans hustru Bodil, som har en liten mysig sommarlägenhet i Varberg. Vi åkte dit via Hallands kustväg, en underbart vacker väg längs Hallandskusten norrut, den tar nästan dubbelt så lång tid som att åka motorvägen, men vad gör det när tid är det enda man har gått om. Bodil hade packat en picknick korg med sallad, vin och gott hembakat bröd. Vi gick några 100 meter från deras lägenhet, upp på berget som vetter mot havet. Här fanns bord med bänkar, och det dukas upp till fest. Salladen smakade fanastiskt bra, för att inte tala om det hembakade brödet med fetost, oliver och basilika, till detta bjöds en härlg utsikt över hela västerhavet.

Tillbaka till lägenheten och iväg igen, promenerandes längs strandpromenaden mot Varbergs fästning. Vi tjuvlyssnade på Amanda Jensen som hade konsert på scenen vid Socitetshuset, utanför avspärrningarna. Vi gick längst ut på piren i hamnen och tittade på folklivet och på båtarna i gästhamnen. Stog en 25 minuter i kö till glasskiosken, där Bodil bjöd på strutglass. Nu börjar det skymma och vi beger oss tillbaks längs strandpromenaden. Ett myller av människor som promenerar och cyklar, ungdommar sitter som häckande fåglar på klipporna och umgås i skymningen. För säkerhets skull tar vi omvägen om Varbergs kurort och över berget tillbaks. Klockan är 11 innan vi kommer iväg. Fortfarande ljummet i luften, så vi åker nercabbat hemåt i sommarnatten. Tack för en mysig kväll i Varberg

Här är sällskapet längst ut på piren.

Varbergs fästning med kallbadhuset i förgrunden.

"Häckande" människor på klipporna.

Hemåt i skymningen.

Skymning över fästningen.