När det är någon speciell fotbollsmatch på TV brukar jag bli inbjuden till min vän Michael, som är en riktig fotbollsfreak, han följer "sitt" lag Manchester United varje helg i engelska ligan, engelsman som han är. Igår var det stormatch i Champions league, Milan mot Barcelona. Innan matchen bjuds på ett härligt bad i hans bubbelpool, en riktig höjdare att glida ner i det 39 gradiga vattnet, med huvudet ovanför i det nästan nollgradiga, småduggiga vädret. Matchen var riktigt bra, Barcelona spelar alltid kul fotboll med sina kortpassningar och sina djupledspassningar. Slutresultat blev 3-2 till Barcelona.

Michael i badet, enn kall öl smakar bra.

Matchens stora behållning, Messi i Barcelona.

Igår morse var det höstens första frost, -6 grader, klarblå himmel, vindstilla, älvorna dansar över vattenytan på våran sjö Gerdsken. En sån där morgon som man bara måste gå ut och uppleva, när naturen är som vackrast. Jag tog med mig kameran på promenaden runt sjön. Fångade dessa motiv.

Martin:            8 tim                       Totalt: 145,5 tim

Marianne:       14 tim                        - " -    132,5 tim

Anders:           6 tim                         - " -    125,5 tim

Ebbe:              8 tim                         - " -    107    tim

Eva:                8 tim                         - " -    102,5  tim

Johanna:        4 tim                         - " -     43      tim

Denna månad var Marianne flitigast och knappade in lite på Martin. Själv halkade jag ner ett pinnhål på totalen, fick endast ihop 6 timmar. Jag har drabbats av bältros och inte kännt mig särskilt pigg, smärta och energilös, att proppa i sig mängder av smärtstillande tabletter har inte varit särskilt energigivande.

Jag är nu inne på min 6 vecka med bältros. Helt utan förvarning, fick jag en konstig känsla i ryggen, först trodde jag att det var en vanlig muskelspänning, men efter några dagar blommade de upp blåsor runt högra sidan på bålen, från ryggraden till bröstbenet. Jag gick genast till vårdcentralen, och fick då en vecko-dos med medecin,  som skulle lindra det hela, men det blommade upp för fullt ändå, så jag såg riktigt eländig ut. Bältros uppstår av vattkopp-virus som finns lagrat i kroppen. Och det kan vara dåligt imunförsvar eller stress som kan utlösa det hela.

Nu har blåsorna och dom efterföljande sårskorporna lagt sig, men ärren efter blåsorna finns kvar och smärtar fortfarande ganska så illa. Bältrosen angriper nervtrådana, så området känns precis som bedövat, det sticker och klias. Jag är normalt ingen storförbrukare av smärtstillande medecin, kanske 5 alvedon på året. Under dom här veckorna har jag ätit åtminstonde 200 tabletter, helt emot min livsfilosofi.

Jag har haft lite svårt att tackla hela den här situationen, då jag normalt är en ganska aktiv människa och har jag varit lite otålig och inte riktigt accepterat att det är som det är, och att det inte läker fortare för det. Vill det sig riktigt illa kan det dröja upp till ett halvår innan det år borta.

Imose vaknade jag och fann till min förvåning att det faktiskt fanns lite nyvunnen energi i kroppen, så jag var ute och travade en timme, innan frukosten. Framåt 12 tiden visade sig solen från en klar himmel, så energin gjorde sig åter påmind. Hustrun och jag gjorde iordning fika och packade ryggsäcken och gav oss iväg på en cykeltur, riktigt härligt. Hoppas nu att energin håller i sig bara.

En höstdag med cykel vid Mjörn.

Efer att ha pågått i 5 veckor, släcktes arangemanget ner igår. Man räknar med att 70 000 människor har gått runt ljusslingan under dessa veckor. Själva har vi gått runt 6 gånger. Vi har passat på att bjudit hem några vänner och då bjudit på Alingsås bästa sevärdhet. Man har haft 6 olika installtioner efter slingan, och faktum är att  ju fler gånger man går destå bättre blir det. Själv tyckte jag bäst om ovanstånde objekt, Landskyrkan.

 I lördags samlades våra barn och barnbarn här hemma hos oss för att genomföra en av årets höjdare, kroppskaksbaket. Martin kom på fredageftermiddag med Rebecka och Alex, Johanna var redan uppbokad och kund inte följa med. På kvällen var vi alla hemma hos Anna och Magnus på tacofest. Vi samlades för frukost och lösning av melodikrysset klockan 10 på lördag morgon. Jag hade redan förberett stekningen av fläsket så det var klart. Potatisen kokades, skalades och pressades. Bagar-Martin fick ta hand om degknådningen av potatisdegen. Han lyckades bra, det blev en bra konsistens, så det var bara att baka in fläsket i potatisdegen, ner i det sjudande vattnet.

Vi som älskar kroppkakor var som vanligt lyriska över denna fantastiska maträtt. Några åt kroppkakor för första gången och var lite skeptiska, men dom ändrar sig säkert inställning så småningom. Vid mörkrets inbrott, promenerade några iväg för att bese "Ljus i Alingsås".

Förste kocken tillreder fläsket.

Potatisen skalas.

Råvarorna klar för bearbetning.

Marianne och Matilda bakar in fläsket.

Magnus kollar så att allt går rätt till.

Anna har bakat en god kaka till kaffet.

Nästan alla tyckte om maten.

Alla 5 barnbarnen. Vilka sötisar!

Söndag den 16 oktober
Nu är jag framme vid veckans sista inlägg, det har varit en trevlig och rolig
utmaning, men det är inte utan att det känns skönt att avsluta nu. Jag är ju
ingen författare direkt, så det har fodrats lite ”hjärngymnastik” för att ha fått
ihop det hela. Mitt sämsta ämne i skolan var nog den svenska grammatiken, så
därför har jag anlitat hustrun som förste redigerare.

Veckan har bjudit på en annan utmaning, jag drabbades av bältros helt utan
förvarning. Trodde först att jag dragit på mig någon muskelspänning, men det
utvecklades till utslag runt höger sida av bålen. På vårdcentralen konstaterades
det att jag fått bältros och jag fick efter några dagar en huggande huvudvärk,
som gjorde att jag fick besöka akuten, där blev jag sittande i sex timmar. Jag
fick reda på att bältros verkligen kan sätta sprätt på nervbanorna lite
varstans i kroppen. Idag känns det lite bättre, tyvärr kommer det nog att ta
några veckor till, innan det är som vanligt igen. Jag som trodde att jag var
odödlig.

Nu när hösten har gjort sitt intåg på allvar får vi se fram emot en fin vinter,
hoppas att det blir som de två senaste, då det var riktiga norrlandsvintrar, född
i Norrland är snö och is mitt rätta element, så förhoppningsvis blir det till
att ta fram skidor och skridskor igen. Älskar och uppskattar en vacker
vinterdag, kanske mer än en fin sommardag. Men en resa till solen och värmen
lockar ju också i vintermörkret.

Jag vill nog gärna ha något trevligt att se framemot och försöker då att
planera för det och att inte bara sitta med armarna i kors och vänta på att
något ska hända. Men jag tror även att det är viktigt att leva i nuet och ta
vara på de små vardagssakerna. Bara en sådan sak som att packa en ryggsäck med
fika och ge sig ut i naturen är ju en riktig höjdare. Försöker ibland stanna
upp och nypa mig i armen för att känna in vilket behagligt liv jag ändå lever.

Tack för den här veckan.

Lördag den 15 oktober
Relationer,ack så viktigt. Hustrun och jag har turen att ha fått två underbara barn,
fem härliga barnbarn, svärson och svärdotter. Tillsammans är vi nu uppe i ett helt
dussin. Vi har syskon och en hel hoper med vänner. Så det känns gott att ha ett
rikt nätverk. Äktenskapet med hustrun passerar snart 40 år, berg- och dalbana
har det varit, som det är mer eller mindre i alla äktenskap, men vi har under
tiden lyckats reda ut våra misshälligheter och har gått stärkta ut i vår
relation. Nu inför den tredje åldern var detta särskilt viktigt, med all den
tid man plötsligt får och kan tillbringa tillsammans.

Att få vara med barn och barnbarn håller en ung både kroppsligt och till
sinnet, de ställer krav som man ibland undrar om man fixar. Aktiviteterna som
vi gjorde med våra barn ska (vill) vi nu göra med nästa generation.

Vi är en familj som alltid har gjort och tyckt om att göra saker ihop, i stort
och i smått, till exempel när tonårs- barnbarnet vill gå med ut i skogen och
plocka trattisar eller att åttaåringen föredrar att vara med sin mormor och
morfar på höstlovet istället för att vara på fritids eller när fjortisen kan
tänka sig att vara tillsammans med oss i husvagnen en del av sitt sommarlov
eller när femåringen ringer från Halmstad och säger: Farfar, imorgon åker jag
med pappa upp till Alingsås när han ska på jobb. Detta är lycka!

Ett bra tips om man vill få nya vänner är att åka på en bussresa. Vi åkte för
några år sedan på en vandringsresa ner till Dolomiterna och vips hade vi fyra
nya vänner, vi åkte till Paris och fick två nya vänner och alla träffar vi
fortfarande och gör trevliga saker tillsammans och har riktigt mysigt. Fördelen
med pensionärslivet att man kan umgås en vanlig vardagkväll, gärna nu i oktober
brukar vi passa att bjuda hem vänner, när det nu är ”Light in Alingsås”, för
att få visa dom vår stad från sin bästa sida.